måndag 21 juni 2010

Kristins runde


Nu är jag tillbaka efter skadan från TEC och sprang Kristins runde i Lördags,min jobbigaste tävling hittills men även den roligaste och utmanande. Utmaningen bestod av att ta sig runt en bana som mätte 81.3km med en höjdskillnad på +2300 meter. Vi körde upp i Fredags jag Rikard och Kenny från Simlångsdalens IF. Väl framme i Norge så regnade det så det blev mest till att tillbringa tiden i husbilen och softa och fantisera om vad morgondagen hade att bjuda på. Vaknade nästa morgon kl 05:30,vi satte i oss frukost och sedan gick vi ut och hämtade våra startnummer etc. Parkeringen började fyllas på med bilar och deltagare,55 stycken skulle vi bli och regnade gjorde det fortfarande. Nu gällde det att ta på tävlingsdräkten och fylla ryggan med vätska och energibars,fy fan för energibars jävligt svårt att svälja när man sprungit några mil.

Klockan 7 går starten och vi är iväg,själv tar jag det hyfsat lugnt och följer den (stora)massan efter
5720meter är jag framme vid den foten av Helgehaugen nu skall detta fjäll besegras 650 meter upp till toppen och stämpla och sedan samma väg ner,nu bar det iväg mot nästa topp Lamans haugen när stämplingen var avklarad där så hade jag tillryggalagt 9070 meter plus lite felspringning. Nu närmade jag mig tredje toppen som var Svarttjernhögda,samma visa här brant som fan sträcker man fram handen så kan man röra stigen och då är det brant,efter stämpling på toppen så har jag sprungit 15070 meter. Tre toppar och bara 1,5 mil det går ju som smort det här känner mig stark i klättringarna uppför och lite vekare på slakmoterna,man blir påmind om att träningen legat nere sisådär 8 veckor. Snart var jag framme vid dropbagstället som var vid29840 meter,här skulle man upp till nästa topp som var Ringkollen här uppe var utsikten magnefik ,men den hann man inte med utan ner till servicestationen igen och dricka 1liter cola och käka banan,här bytte jag nu tröja till en torr plus sockarna,hade sprungit igenom en hel del
kärr och myrar och där var det inte torrt kan jag säga.


Nu tog jag sikte på nästa topp som var Oppkuven 49240 meter från start innan dess var det stämpling på maratondistans,här var min tid 5:50 ungefär,från oppkuven och in till mål var det nu ca 31km så jag kunde skymta slutet. Sista 3milen bestämde jag mig för att gå och det gjorde jag med få undantag i vissa nerförsbackar. Häremellan någonstans träffade jag på Kungen inte svenska kungen han var ju på bröllop utan skogens konung,helt plötsligt stod han bara där ca 20 meter framför mig och käkade i lugnan ro,jag gick sakta fram mot han men han sket i mig fem
meter ifrån stod jag nu han bara tittade på mig och fortsatte käka, nu hade drickan tagit slut i blåsan så första bästa bäck fick det bli 1.5 liter och några sportaktive tabletter och väg igen.
Tiden gick och så kom jag ut på sista sträckan som var 620 meter asfalt upp mot mål,när jag såg målet och parkeringen så steg glädjen i mig jag hade klarat det jag hade sprungit och gått 81 km i hård men underbar natur detta var en sagolik upplevelse som jag unnar alla er andra i ultravärlden. Och väl i mål kom Olav och gratulerade och jag fick mitt bältesspänne,det kommer jag att bära med stolthet framöver, tiden blev 12 timmar och nio minuter den får jag slå nästa år
Vill också tacka alla medlöpare som var lika trevliga som alltid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar