GAX flopp eller?

Det har nu gått tre dagar sedan det var målgång på GAX och jag har åter börjat jobba. Skall försöka återge lite av vad jag kommer ihåg från loppet, Det började Fredag morgon med att klockan ringde 04;20 upp sätta på ugnen och in med ostkakan,ostkaka är obligatoriskt innan en ultra. Käkade och gjorde iordning det sista innan avfärd och iväg mot Malmö kom jag 05:15,färden ner till Malmö gick bra inte många bilar ute vid den tiden. Anlände till Malmö halv7,gott om tid då genomgång skulle börja 07:00 trixet var att hitta en parkering nära värnhemsgatan, och jag hittade till slut en parkering hyfsat nära trodde jag,det visade sig vara 2km till starten klockan närmade sig 07:00

och jag blev stressad,men lite tur hade jag då en taxi dök upp och vips så hade jag anlänt till starten. Vid starten fanns en del kända ansikten från ultralopp jag deltagit i innan så det blev en del kära återseenden. Hämtade mitt startpaket där det låg lite gel från Bramstång i Halmstad,det stoppade jag i dropbagen för jag tänkte att det kommer inte att behövas förrän i natt fy vad fel jag hade. Hallandsposten hade tagit sig ner till starten för att intervjua och ta bilder av mig vilket kändes kul,bra med reklam för sporten även om jag kanske inte är den bäste.

Starten gick 08:00 och iväg sprang vi ner mot Öresund och vem ligger först i princip hela vägen ner till vattnet och tillbaka mot startpunkten, rätt gissat Anders Jelander han som skulle gå ut lugnt nästan gå skulle han göra. Efter 7km så så går rutten mot Malmös utkanter och Torup som är första vattenhålet,hit var det cirka 2.5 mil och allt vatten i ryggan är slut 3liter på 2.5 mil.

Värmen är tryckande och redan nu är gåpauserna långa. Vid Torup är vi många som fyller på vatten och och tar en liten paus,det är sista gången jag prat med Hallandsposten också. Färden går vidare och nästa delmål är maran och dit kommer jag på ca 5.5 timmar vilket förvånar mig då jag anser att min fart är snigel. Innan marapassering ser jag Gunnar Johansson ute på en äng och undrar vad gör krln där ute ,när jag närmar mig så säger han att det finns vatten att pumpa upp där,mitt ute på ängen står Magnus Lundgren pump helt allena tänka sig en vattenpump gjuten i Halmstad för kanske hundra år sedan,och nu får jag pumpa upp vatten och fylla ryggan

Kan bara säga tack till Lundgrens gjuteri som tyvärr gick i graven förra året.Nu har jag passerat 50K och kommit fram till en golfklubb efter har varit ganska vilsen ute skogen så hittade jag till slut rätt,är nu ganska utmattad pga saltbrist och energibrist,lägger mig på en bänk och tänker ut hur jag skall fortsätta,efter tio minuter så går jag till Golfrestaurangen och köper en Red bull och en Cola halsar i mig dem och vips så är man redo igen. Mitt nästa mål är Snogeholm som är första stationen för Supply station,här vänta mat salttabletter och annat gott så jag pinnar på bra tycker jag,och jag pinnar och pinnar fel igen här blir det nog 5k fel igen fan vad jag är dålig på att läsa kartan. Jag snirklar mig hit och dit och träffar på en Spanjor som är med i loppet och vi slår följe, det visar sig att vi haft samma upplägg jag hade 200mils bilkörning två dagar innan start och han trehundra, vi kommer fram till att det inte var optimalt med så mycket bikörning så nära loppet. Nu har höger forled börjat svullna upp och tar man på den så ömmar det som fan

den blir sämre och sämre och till slut hankar jag mig fram,tar besluta att hoppa av när jag kommer till Snogeholm,hälsan går först och kommer alltid att göra så,samma problem uppstod i Hallsberg 24H förra året och då körde jag nästan 130Km och det tog 3 veckor innan jag kunde springa igen,nu tog det två dagar. Vid Snogeholm mötte Thomas Olsson upp och ledde mig på telefon till stationen för jag var ju helt lost. Jag beslutar mig nu för att ingå i Supplystation teamet med att ge löparna all den service dem vill ha, det var jäkligt kul att få vara med om detta jag sov inte på 48 timmar. Efter att alla passerat Snogeholm på Lördagen så körde vi åter mot Malmö och målet,där möttes jag av Zingo Andersen som sprang med löparna sista biten in till mål, han var så juste att han körde mig till min bil så jag kunde köra hem. Körningen hem var jobbig blev trött och fick köra in på en parkering och sova hemma var jag 04:00 Söndag morgon.

Avskräckt av detta äventyr, nej det var roligt så nu har jag anmält mig till TEC och Markusloppet. Skulle GAX bli av nästa år kommer jag att stå först i kö att få vara med, jag har lärt mig mycket under denna helg som kommer att föra mig framåt som ultralöpare det är helt SÄKERT. Vill även tacka Stefan med sin stab som gjorde detta till en oförglömlig helg, kommer att minnas det så länge jag lever.

Loppisloppet

Uppladdning till GAX fortsätter,i Söndags blev det 30K tillsammans med Therese och Rikard,vi skulle mötas upp hemma hos mig vid 8:Gick ut tio i och tänkte möta dem när de kom från kyrkan

hann nästan fram till kyrkan innan jag mötte dem ,därefter sprang vi på banvallen mot Simlångsdalen där klubben hade loppmarknad. I behagligt tempo avverkades km efter km,tiden gick fort och vi var framme,då väntade ett dopp i Fyllån vilket var det goaste badet i år. Därefter svida om i försäljarstussen och agera säljare på loppisen. Vi stod och sålde i 3-3.5 timmar sedan ombyte och springa hem igen. Rikard hade lite känning i ena ljumsken så vi tog det lugnt vilket var gött. Suget till GAX bara växer och inne i huvudet finns planen klar,kommer att bli a piece of cake ha ha,återkommer snart med nya äventyr ha det så länge.

Upptrappning

Idag börjar upptrappningen inför GAX,minst två mil ikväll,skall försöka köra 24 mil innan loppet

vilket innebär att jag har en månad på mig plus lite bergsträning i pyreneerna sista veckan

avslutar med 200 mils bilkörning två dagar innan start.

Kristins runde

Nu är jag tillbaka efter skadan från TEC och sprang Kristins runde i Lördags,min jobbigaste tävling hittills men även den roligaste och utmanande. Utmaningen bestod av att ta sig runt en bana som mätte 81.3km med en höjdskillnad på +2300 meter. Vi körde upp i Fredags jag Rikard och Kenny från Simlångsdalens IF. Väl framme i Norge så regnade det så det blev mest till att tillbringa tiden i husbilen och softa och fantisera om vad morgondagen hade att bjuda på. Vaknade nästa morgon kl 05:30,vi satte i oss frukost och sedan gick vi ut och hämtade våra startnummer etc. Parkeringen började fyllas på med bilar och deltagare,55 stycken skulle vi bli och regnade gjorde det fortfarande. Nu gällde det att ta på tävlingsdräkten och fylla ryggan med vätska och energibars,fy fan för energibars jävligt svårt att svälja när man sprungit några mil.

Klockan 7 går starten och vi är iväg,själv tar jag det hyfsat lugnt och följer den (stora)massan efter

5720meter är jag framme vid den foten av Helgehaugen nu skall detta fjäll besegras 650 meter upp till toppen och stämpla och sedan samma väg ner,nu bar det iväg mot nästa topp Lamans haugen när stämplingen var avklarad där så hade jag tillryggalagt 9070 meter plus lite felspringning. Nu närmade jag mig tredje toppen som var Svarttjernhögda,samma visa här brant som fan sträcker man fram handen så kan man röra stigen och då är det brant,efter stämpling på toppen så har jag sprungit 15070 meter. Tre toppar och bara 1,5 mil det går ju som smort det här känner mig stark i klättringarna uppför och lite vekare på slakmoterna,man blir påmind om att träningen legat nere sisådär 8 veckor. Snart var jag framme vid dropbagstället som var vid29840 meter,här skulle man upp till nästa topp som var Ringkollen här uppe var utsikten magnefik ,men den hann man inte med utan ner till servicestationen igen och dricka 1liter cola och käka banan,här bytte jag nu tröja till en torr plus sockarna,hade sprungit igenom en hel del

kärr och myrar och där var det inte torrt kan jag säga.

Nu tog jag sikte på nästa topp som var Oppkuven 49240 meter från start innan dess var det stämpling på maratondistans,här var min tid 5:50 ungefär,från oppkuven och in till mål var det nu ca 31km så jag kunde skymta slutet. Sista 3milen bestämde jag mig för att gå och det gjorde jag med få undantag i vissa nerförsbackar. Häremellan någonstans träffade jag på Kungen inte svenska kungen han var ju på bröllop utan skogens konung,helt plötsligt stod han bara där ca 20 meter framför mig och käkade i lugnan ro,jag gick sakta fram mot han men han sket i mig fem

meter ifrån stod jag nu han bara tittade på mig och fortsatte käka, nu hade drickan tagit slut i blåsan så första bästa bäck fick det bli 1.5 liter och några sportaktive tabletter och väg igen.

Tiden gick och så kom jag ut på sista sträckan som var 620 meter asfalt upp mot mål,när jag såg målet och parkeringen så steg glädjen i mig jag hade klarat det jag hade sprungit och gått 81 km i hård men underbar natur detta var en sagolik upplevelse som jag unnar alla er andra i ultravärlden. Och väl i mål kom Olav och gratulerade och jag fick mitt bältesspänne,det kommer jag att bära med stolthet framöver, tiden blev 12 timmar och nio minuter den får jag slå nästa år

Vill också tacka alla medlöpare som var lika trevliga som alltid.